Så kan företag följa due diligence-kraven i EU:s batteriförordning

Från och med augusti 2025 måste större företag som sätter batterier för första gången på EU:s inre marknad visa att de genomför due diligence för att förhindra och begränsa negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Kraven gäller inte bara batteritillverkare, utan också återförsäljare och andra aktörer med batterier som en mindre del av sortimentet. Här förklarar vi vad kraven innebär och ger fem rekommendationer för hur företag kan agera i praktiken.

Vad innebär förordningen?

Den nya batteriförordningens krav på due diligence gäller från och med den 18 augusti 2025 och syftar till att förbättra batteriers hållbarhet och cirkularitet. Reglerna omfattar hela batteriets livscykel inklusive producentansvar, avfallshantering, informationskrav och produktpass. Förordningen ställer också särskilda krav på större företag att identifiera, hantera och redovisa företags risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i leverantörsled, så kallad due diligence

Vilka företag och batterier omfattas?

Batteriförordningen gäller för alla företag som sätter batterier på EU:s inre marknad för första gången och omfattar alla typer av batterier, inklusive bärbara batterier, batterier för elfordon och industribatterier. Kravet gällande due diligence är dock begränsat till företag med en omsättning på över €40 miljoner vilket innebär att små och medelstora företag undantas. Företag med breda sortiment där batterier utgör en mindre andel berörs, exempelvis återförsäljare av elektronik eller elcyklar, om de för första gången sätter produkterna på EU:s inre marknad, exempelvis genom import.

Vilka råmaterial och risker avses?

Förordningen omfattar högriskråvarorna kobolt, naturlig grafit, litium, nickel samt kemiska föreningar baserade på dessa ämnen. Företag ska i sina due diligence-processer beakta risker för både mänskliga rättigheter – som barnarbete, tvångsarbete och bristande arbetsmiljö – och miljö, exempelvis utsläpp, biodiversitet, användning av farliga ämnen samt energi- och avfallshantering.

Vad innebär due diligence-kraven enligt förordningen?

Processen som beskrivs är i stora drag i linje med OECD:s riktlinjer för due diligence. Enligt förordningen och dess bilaga ska företag:

1. Anta och införliva en policy för batterier: policyn ska vara tillgänglig för allmänheten och övervakas på högsta ledningsnivå.
2. Inrätta ett system för kontroll och insyn i värdekedjan: systemet ska bland annat innehålla information om råmaterial, leverantörer och ursprungsland för råmaterial.
3. Identifiera och utvärdera risker för negativ påverkan: riskanalysen ska minst omfatta de råvaror och risker som lagen avser (se ovan).
4. Förhindra och begränsa negativ påverkan: implementera en strategi och vidta åtgärder baserat på de risker som identifierats och företagets möjlighet att påverka.
5. Följ upp åtgärder: riskanalys, åtgärder och resultat ska rapporteras till ledningen.
6. Möjliggör klagomålsförfaranden och gottgörelse: antingen på egen hand eller i samverkan med andra.
7. Redovisa due diligence-arbetet: årligen publicera en allmänt tillgänglig rapport som bland annat innehåller risker, åtgärder och resultat från tredjepartskontroller.

Etisk Handel Sveriges rekommendationer till företag

Här följer fem rekommendationer om hur företag konkret kan arbeta med due diligence i enlighet med batteriförordningen, inklusive tips till företag där batterier utgör en mindre del av produktsortimentet.

1. Integrera kraven i befintliga policyer och styrdokument

Upprätta eller uppdatera en offentlig policy för riskhantering i batterikedjan. Policyn ska omfatta sociala och miljömässiga aspekter och ligga i linje med OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt OECD:s vägledning ansvarsfullt företagande och den specifika vägledningen för mineraler. Den ska godkännas av ledningen och kommuniceras internt och externt.

Tips!

Inför ett särskilt avsnitt i er befintliga uppförandekod eller hållbarhetspolicy som uttryckligen omfattar due diligence för batterirelaterade produkter och material. Det finns inget krav i förordningen på att en separat policy för batterier måste upprättas.

2. Kartlägg och prioritera risker i leveranskedjan

Genomför en riskbaserad kartläggning av batteriprodukter, komponenter och tillhörande råmaterial i ert sortiment. Identifiera risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, särskilt i leverantörsleden för kobolt, litium, nickel och grafit. Engagera och för dialog med era intressenter och rättighetsbärare, det vill säga de människor som riskerar att påverkas negativt i leverantörsledet.

Tips!

Utifrån den riskbaserade kartläggningen, fokusera insatserna på produktkategorier där ni har störst volymer eller kontroll, t.ex. eldrivna produkter eller återkommande leverantörer. Samla in information om ursprung och tillverkning från era leverantörer.

3. Inför due diligence-krav i leverantörsavtal

Ställ krav i uppförandekoden och inköpsavtal på att leverantörer ska kartlägga och hantera risker i sina egna leverantörsled. Använd i första hand branschstandarder och etablerade formulär, som exempelvis Responsible Minerals Initiatives rapporteringsmall eller batterispecifika verktyg som utvecklas inom Global Battery Alliance. Se över era inköpsrutiner så att de möjliggör för leverantören att följa kraven.

Tips!

Ta fram tilläggsvillkor eller bilagor till befintliga avtal för batteriprodukter. De kan exempelvis inkludera krav på spårbarhet och ursprungsinformation, åtgärdsplaner vid identifierade risker och deltagande i flerpartsinitiativ. Ta inspiration från The Common Framework for Responsible Purchasing Practices för att göra mer ansvarsfulla inköp.

4. Följ upp och bidra till förbättringar

Inför rutiner för att följa upp leverantörers riskhantering, t.ex. genom leverantörsbesök, kontroller och oberoende revisioner. Prioritera dialog med leverantörer och stöd till förbättringar framför negativa påföljder. Säkerställ att klagomålsmekanismer finns och rutiner för gottgörelse vid negativ påverkan, i samverkan med era leverantörer och andra intressenter.

Tips!

Fokusera på utvalda nyckelleverantörer eller produktgrupper i uppföljningen, som är prioriterade enligt er riskbedömning. Använd exempelvis självutvärderingar, frågeformulär och samarbeten med civilsamhällesorganisationer och fack som ett effektivt sätt att följa upp.

5. Rapportera och kommunicera

Publicera en årlig rapport eller uppdatering som beskriver företagets due diligence-arbete för batterier – inklusive policy, risker, åtgärder och resultat.

Tips!

Integrera er rapportering i den befintliga hållbarhetsrapporten, med ett särskilt avsnitt för batterirelaterade produkter. Redogör för vilka produktkategorier som omfattas och hur ni kartlägger, prioriterar och hanterar risker.

Mer information

• EU-förordning 2023/1542 – EUR-Lex (svenska)
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag
• OECD:s vägledning för due diligence
• OECD Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas
• UN Guiding Principles on Business and Human Rights
• ETI:s rapport om due diligence för metaller och mineraler

Vill du veta mer?

Har du frågor om batteriförordningen eller hur Etisk Handel Sverige kan stötta ditt företag? Kontakta i så fall Malin Kjellqvist på malin.kjellqvist@etiskhandel.se.