Kina inför skärpta regler kring leverantörsuppföljning i landet

I april 2026 införde Kina två nya regelverk som kan få betydande konsekvenser för företag med verksamhet eller leverantörsled i landet. Reglerna är en del av Kinas insatser för att stärka sin nationella säkerhet, motverka ekonomisk frikoppling (”decoupling”) och minska effekterna av utländska sanktioner och andra åtgärder som riktas mot kinesiska företag.

De nya regelverken – förordning 834 om industri- och leverantörskedjesäkerhet (Regulations on Industrial and Supply Chain Security, även känt som The Regulations) samt förordning 835 om motåtgärder mot utländsk extraterritoriell jurisdiktion (Regulations on Countering Foreign Improper Extraterritorial Jurisdiction) – trädde i kraft med omedelbar verkan i samband med publiceringarna den 7 respektive 13 april 2026.

Risk för konflikt mellan kinesiska och västerländska krav

För företag som verkar globalt kan reglerna skapa en alltmer komplex situation rent juridiskt. Många företag behöver redan följa lagkrav från EU och USA kopplade till exportkontroller, sanktioner, tvångsarbete och due diligence i leverantörsled.
Samtidigt signalerar de nya kinesiska reglerna att vissa affärsbeslut som vidtas för att uppfylla utländska krav kopplade till efterlevnad av exempelvis CSDDD, CSRD, EUFLR och EUDR kan betraktas som problematiska ur kinesiskt perspektiv. Exempel som lyfts fram av juridiska experter inkluderar beslut att avsluta affärsrelationer med kinesiska leverantörer, begränsa export till Kina eller genomföra vissa typer av leverantörsgranskningar och informationsinsamling som sker för att uppfylla utländska regelverk.

En central utmaning är att flera av begreppen i regelverken är brett formulerade och saknar tydliga definitioner. Det gäller bland annat vad som ska anses störa normala affärstransaktioner eller utgöra diskriminerande åtgärder mot kinesiska aktörer. Detta skapar osäkerhet kring hur reglerna kommer att tillämpas i praktiken. Generellt är tolkningen att det främst är större multinationella företag med komplexa globala leverantörsled, föremål för exportkontroll eller omfattande compliance-program som kommer påverkas snarare än medelstora företag.

Vad innebär förordning 834?

Decree No. 834 är Kinas första samlade regelverk för säkerhet i industri- och leverantörsled. Regelverket samlar tidigare verktyg inom bland annat exportkontroll och sanktionslagstiftning i en mer sammanhållen struktur med fokus på nationell säkerhet och leverantörskedjors stabilitet.

Enligt flera jurister och analytiker kan de kinesiska myndigheterna granska företag vars agerande anses påverka viktiga kinesiska leverantörsled eller kinesiska affärspartners negativt. Särskild uppmärksamhet riktas mot företag vars beslut får betydande konsekvenser för kinesiska kunder eller strategiska sektorer.

Vad innebär förordning 835?

Det andra regelverket, Decree No. 835, stärker Kinas möjligheter att motverka vad landet beskriver som otillbörlig utländsk extraterritoriell jurisdiktion – det vill säga när andra länders lagar och myndighetsbeslut får effekter utanför det egna territoriet.
Reglerna innebär bland annat att kinesiska företag och individer kan få stöd att bestrida utländska åtgärder som anses strida mot internationell rätt eller kinesiska intressen. De innehåller också bestämmelser som kan begränsa möjligheten för företag i Kina att följa vissa utländska krav och beslut.

För multinationella företag kan detta innebära att samma affärsbeslut riskerar att bedömas olika av myndigheter i olika jurisdiktioner. Ett företag kan exempelvis behöva följa krav på due diligence eller exportkontroller i EU eller USA samtidigt som samma åtgärder kan ifrågasättas enligt kinesisk lagstiftning.

Påverkar detta alla företag?

Även om regelverken formellt kan få betydelse för alla företag med verksamhet i Kina pekar de flesta analyser på att det framför allt är större multinationella företag som påverkas mest.

Det gäller särskilt företag som:

• har omfattande verksamhet eller investeringar i Kina,
• omfattas av exportkontroller eller sanktionsregler i andra länder,
• genomför avancerad leverantörskartläggning och due diligence i Kina,
• behöver fatta beslut om att begränsa eller flytta produktion från Kina, eller
• verkar inom strategiskt viktiga sektorer såsom teknik, energi, batterier, elektronik och kritiska råvaror.

För många små och medelstora företag med enklare inköpsrelationer i Kina är den direkta risken sannolikt lägre. Samtidigt kan även mindre företag påverkas indirekt genom nya krav från kunder, leverantörer eller affärspartners som behöver hantera den växande konflikten mellan olika regelverk.

Vad betyder detta för due diligence?

För företag som arbetar med mänskliga rättigheter och hållbarhetsfrågor i leverantörsled innebär utvecklingen ytterligare ett exempel på de geopolitiska spänningar som påverkar företags ansvarstagande.

Företag med leverantörsed i Kina kan behöva göra mer noggranna bedömningar av hur informationsinsamling, leverantörskartläggning och riskhantering genomförs, samtidigt som de behöver säkerställa efterlevnad av krav från flera olika jurisdiktioner. Juridiska experter rekommenderar därför att företag ser över sina interna processer för att identifiera och hantera potentiella konflikter mellan kinesiska och utländska regelverk.

Vill du veta mer?

Etisk Handel Sverige följer utvecklingen gällande de nya kinesiska lagarna och vad de innebär för europeiska företag i praktiken.

Har du frågor eller behöver rådgivning, kontakta Deeba Remheden på deeba.remheden@etiskhandel.se.

Källor:

• https://www.morganlewis.com/pubs/2026/04/china-enacts-first-comprehensive-regulations-on-industrial-and-supply-chain-security
• https://www.morganlewis.com/pubs/2026/04/china-issues-new-regulations-on-countering-foreign-extraterritorial-jurisdiction-what-mncs-need-to-know