Ny FAQ hjälper er att komma igång med EU:s tvångsarbetsförordning
Detta behöver ni veta om EU:s nya lagstiftning om tvångsarbete.
Från och med den 14 december 2027 får produkter som har tillverkats med tvångsarbete inte längre säljas, marknadsföras eller exporteras på EU:s marknad. Europeiska kommissionen tog i juni ett viktigt steg i förberedelserna och lanserade en samlad portal, Forced Labour Single Portal, med riktlinjer och en riskdatabas som kan stötta företag och myndigheter inför 2027.
Förordningen gäller alla företag, oavsett storlek, och det finns ingen nedre gräns. Den ställer inga nya krav på due diligence, men ett systematiskt due diligence-arbete är den bästa förberedelsen och minskar risken för att en utredning över huvud taget inleds.
Därför har Etisk Handel Sverige samlat svaren på de viktigaste frågorna i en ny FAQ. Här kan ni bland annat läsa vem som omfattas, hur förbudet tillämpas och hur ni kommer igång med förberedelserna i er egen värdekedja.
Lagstiftningen förbjuder företag att släppa ut produkter som har tillverkats med hjälp av tvångsarbete på EU-marknaden eller att exportera dem från EU. Den börjar gälla den 14 december 2027 och omfattar alla produkter – oavsett sektor, ursprung eller typ – som säljs, importeras eller exporteras på EU-marknaden, inklusive produkter som säljs online.
Nej. Förordningen gäller alla ekonomiska aktörer, oavsett storlek – från stora multinationella företag till små och medelstora företag (SME). Riktlinjerna erkänner dock att SME:s har färre resurser och innehåller konkreta rekommendationer om hur de kan uppfylla förordningen på ett sätt som står i proportion till deras storlek.
Tvångsarbete definieras som arbete som utförs under tvång och som personen inte frivilligt har erbjudit sig att utföra. Det kräver två samtidiga delar:
- Ofrivillighet – arbetstagaren har inte gett ett fritt och informerat samtycke.
- Tvång – medel som våld, skuldberoende, kvarhållande av identitetshandlingar eller lön, hot eller utnyttjande av utsatthet används.
Detta omfattar både privat påtvingat tvångsarbete och statligt sanktionerat tvångsarbete (State-imposed Forced Labor, SIFL), vilket exempelvis förekommer i Xinjiang-provinsen i Kina.
ILO har tagit fram ett antal konkreta indikatorer som kan hjälpa företag att identifiera om tvångsarbete förekommer i deras leverantörsled. De vanligaste omfattar:
- Tvångsrekrytering eller vilseledande vid anställning.
- Skuldsättning – arbetstagaren är bunden av skulder till arbetsgivaren.
- Kvarhållande av lön, identitetshandlingar eller andra tillgångar.
- Begränsningar av rörelsefrihet – till exempel inlåsning på arbetsplatsen eller bevakad inkvartering.
- Farliga eller förnedrande arbets- och levnadsförhållanden.
- Fysiskt eller psykiskt våld, hot eller trakasserier.
- Orimliga arbetstider utan möjlighet att säga upp sig.
- Utnyttjande av utsatthet – till exempel på grund av migrantstatus eller kasttillhörighet.
Många av dessa indikatorer upptäcks först genom dialog med arbetstagare själva. Tillgång till fria, oberoende fackföreningar och arbetstagarrepresentanter är ett av de starkaste skydden mot tvångsarbete – och avsaknad av föreningsfrihet är i sig en varningssignal.
Ju fler av dessa indikatorer som förekommer samtidigt, desto större är risken för att det rör sig om tvångsarbete. ILO har under 2026 även tagit fram en guide för identifiering av statssanktionerat tvångsarbete. Guiden och ILO:s vägledning om indikatorer är användbara verktyg i er riskbedömning och finns i vår resursbank för medlemmar.
Tvångsarbete förekommer överallt – i alla regioner och i stort sett alla branscher – men risken är vanligtvis störst långt upp i värdekedjorna, där transparensen är låg och där råvaror och komponenter produceras långt bort. Sektorer som textil, förnyelsebar energi (till exempel solcellspaneler), omställningsmineraler och livsmedel hör till dem med högst risk.
Enligt ILO var omkring 27,6 miljoner människor utsatta för tvångsarbete en genomsnittlig dag under 2021. Just eftersom tvångsarbete ofta är dolt flera led bort från den egna verksamheten är det avgörande att skapa en överblick över hela värdekedjan.
Ja. Förbudet gäller om tvångsarbete har använts i något led av utvinning, skörd, produktion eller tillverkning av produkten – oavsett om det har skett inom eller utanför EU och oavsett hur liten del av produkten som berörs.
Det innebär i praktiken att ni inte bara behöver känna till era direkta leverantörer, utan också ha överblick över era produkters komponenter och råvaror samt deras ursprung.
Ett bra första steg är att ta fram en förteckning över alla era leverantörer med uppgifter om produktionsplats, vilka produkter och komponenter ni köper och var de kommer ifrån.
Kontrollera därefter EU:s riskdatabas när den är tillgänglig på Forced Labour Single Portal, för att bedöma om några av dessa komponenter eller ursprungsregioner finns i riskområden/riskkategorier.
Nej, inte direkt enligt denna förordning. Däremot ställer förordningen krav på ett resultat – att era produkter inte har tillverkats med tvångsarbete. Due diligence är inte ett krav i sig, men det är det mest effektiva verktyget för att identifiera, förebygga och begränsa risker för tvångsarbete – och samtidigt dokumentera att ni aktivt arbetar för att uppfylla förbudet. Det är därmed också ert starkaste skydd om myndigheterna senare ställer frågor om era produkter.
EU kommissionens riktlinjer för Tvångsarbetsförordningen (Guidelines on the application of EUFLR) rekommenderar att företag arbetar systematiskt utifrån OECD:s sexstegsmodell för due diligence.
Meningsfullt samarbete med berörda parter är en genomgående förutsättning i alla sex stegen. En löpande dialog med arbetstagare, deras representanter och andra relevanta intressenter stärker både er förståelse av risker och effekten av de åtgärder ni genomför.
När ni vidtar åtgärder för att gottgöra personer som utsatts för tvångsarbete bör de berörda arbetstagarna och deras representanter involveras i lösningen. Effektiv gottgörelse bygger på arbetstagares egna perspektiv, inte enbart på företagets bedömning.
Fackföreningar och arbetstagarrepresentanter är bland era viktigaste källor för att upptäcka risker, ofta långt innan de fångas upp genom revisioner.
Som medlem i Etisk Handel Sverige får ni tillgång till nätverk där fackföreningsrörelsen själv finns representerad – använd den kunskapen aktivt i samtliga sex steg
Ni bör ha en regelbunden dialog med era leverantörer kring arbetsvillkor och human rights due diligence. Dialogen bör inkludera krav på efterlevnad av internationella standarder om tvångsarbete i era kontrakt och leverantörsavtal. Det kan konkret innebära:
- Kontraktsklausuler om förbud mot tvångsarbete och/eller leverantörers uppförandekoder.
- Begäran om certifieringar eller självutvärderingar.
- Integrering av krav avseende tvångsarbete i era inköpsprocesser.
- Utbildning för era inköpare såväl som för era leverantörer om tvångsarbete och risker i er värdekedja.
Ställ krav på att era leverantörer respekterar arbetstagares rätt att bilda, gå med i eller inte gå med i fackföreningar och förhandla kollektivt. I länder där föreningsfriheten är begränsad, uppmuntra era leverantörer till kommunikation med arbetstagare i frågor som rör anställningsvillkor och låta dem fritt välja sina egna representanter. Genom Etisk Handel Sveriges nätverk kan ni dra nytta av fackföreningsrörelsens erfarenheter på området. Dessutom kan ni samverka med andra initiativ om ni verkar inom en högriskbransch.
Var också medvetna om att era egna inköpsmetoder, exempelvis pressade leveranstider och tidsplaner för beställningar, oavsiktligt kan bidra till risker för tvångsarbete hos era leverantörer.
Myndigheterna kan inleda en utredning om de har en välgrundad misstanke om att era produkter har tillverkats med tvångsarbete.
Som utgångspunkt kommer ni att kontaktas och ombes lämna information om bland annat:
- Ert arbete med due diligence och era policyer.
- Arbetsförhållanden hos relevanta leverantörer.
- Produktens leverantörsled och spårbarhet, inklusive komponenter och råvaror.
Det är avgörande att ni samarbetar fullt ut med myndigheterna. Bristande samarbete betraktas i sig som bevisning och kan leda till att en överträdelse fastställs.
Om myndigheterna fastställer en överträdelse kan de:
- Förbjuda produkten på EU-marknaden.
- Kräva att produkten återkallas från marknaden.
- Kräva att produkten avlägsnas.
- Därutöver kan böter utfärdas om ni inte följer ett myndighetsbeslut. Sanktionernas storlek beräknas utifrån överträdelsens allvarlighetsgrad och varaktighet.
Europeiska kommissionen kommer inom kort att lansera en riskdatabas som innehåller specifika branscher, råvaror och länder med förhöjd risk för tvångsarbete. Håll utkik efter uppdateringar i Etisk Handel Sveriges nyhetsbrev när databasen blir tillgänglig.
Under tiden kan ni använda det amerikanska arbetsdepartementets (U.S. Department of Labor, DoL) lista över varor som produceras med barnarbete eller tvångsarbete, List of Goods Produced by Child Labor or Forced Labor. Den omfattar över 200 varor från mer än 80 länder och är ett lämpligt verktyg för att få en första överblick över vilka branscher, råvaror och ursprungsländer som har förhöjd risk för tvångsarbete.
En tydlig signal om vilka branscher som kommer att få särskild uppmärksamhet är de sektorsspecifika webbinarier som EU-kommissionen arrangerar under hösten 2026:
- Solcellsbranschen
- Textil
- Elektronik
- Livsmedel och jordbruk
- Fordonsindustrin
- Fiske
Om ert företag är verksamt inom någon av dessa sektorer eller har leverantörer där, är det en god idé att börja förbereda sig.
Etisk Handel Sverige är en ideell medlemsorganisation som samlar företag, fackförbund, civilsamhällesorganisationer och offentliga aktörer för att främja mänskliga rättigheter och hållbara affärsmetoder i globala leverantörsled.
Vi arbetar för förändring genom att:
- Samla och utveckla kunskap och metoder för ansvarsfulla leverantörsled
- Stödja våra medlemmar i deras riskhantering och due diligence-arbete
- Driva praktiska samarbeten i både producentländer och Sverige
- Främja ökad transparens och spårbarhet i värdekedjan
Tvångsarbete är en central del i Etisk Handel Sveriges fokus på flera riskbranscher som vi arbetar med; exempelvis förnyelsebar energi, elfordon och livsmedel. Dessutom fokuserar vi på tvångsarbete i vårt Kina-nätverk och i vårt Due diligence-nätverk.
Den 9 september 2026 kan medlemmar delta i vårt webbinarium där vi går igenom lagstiftningen och deltagarna får möjlighet att ställa frågor. Läs även Europeiska kommissionens SMEs Anti-Forced Labour Preparedness Checklist.
Om ni vill veta mer om medlemskap är ni välkomna att kontakta Emilie Schultze på emilie.schultze@etiskhandel.se.
Medlemmar i Etisk Handel Sverige får tillgång till rådgivning, nätverk och utbildningar om förordningen. Där kan ni kan få allmän vägledning om vad reglerna innebär och hur ni kommer igång med förberedelserna.
Kontakta Christopher Atapattu Riddselius christopher.atapattu.riddselius@etiskhandel.se för att få veta mer, eller vänd er till er ordinarie kontaktperson om ni redan är medlemmar.